jeddiieteddiie

'Men Edward, jag vill sova meeer' klagar jag.

'Nej! Du måste gå upp nu!' ber han.

'Men...' försöker jag.

'Men jag och John uppträder om tre timmar! Gå upp nu!'

'Tre timmar är länge!'

'Tre timmar går fort när man ska duscha, klä sej, äta, fixa håret och allt annat!'

Han har övertalat mej. Jag drar försiktigt av täcket samtidigt som jag sätter mej upp långsamt och försöker vänja ögonen vid ljuset i rummet.

'Du ser ut som en sengångare' säger Edward och sätter sej bredvid mej på sängen.

'Vilken komplimang. Det är sånt som alla tjejer vill höra' gäspar jag och gnuggar mej i ögonen. Han stryker mej över håret och trasslar ut några talter.

'Sjukt att du ens vill röra mitt hår'

'Det är mjukt' säger Edward

'Det är lortigt' klagar jag. Han kramar mej. När han kramat klart ställer jag mej upp och går ut i badrummet. Jag kollar mej i spegeln. Jag ser ju hemsk ut.

'Edward?'

'Ja?'

'Vart är John och Clara?'

'Nere i lobbyn'

Jag går ut ur badrummet och in i sovrummet igen.

'Vad gör dom där?'

'Hämtar frukost'

Han ställer sej upp och går fram till mej. Sedan går han ut i vardagsrummet och sätter sej i soffan med laptopen. Jag sätter mej brevid honom och kollar när han går in på Twitter och skriver.

'Goodmorning everyone! I'm here with my wonderful girlfriend in the hotelroom. John and Clara is getting the breakfast. See you all on Kista Galleria later. Edward'

Sedan tittar han på mej igen.

'Ja? Gå och gör dej i ordning då!'

Jag suckar, ler, och ställer mej upp. Jag går in i garderoben och hämtar en av Edwards t-shirtar.

'Jag lånar den' säger jag till honom med ett skratt. Han suckar högt och tydligt och himlar med ögonen men sedan ler han. Jag går in i badrummet och ställer mej i duschen. Här skulle jag kunna stå hur länge som helst.. Men efter ett tag börjar jag längta efter Edward och går motvilligt ur den varma duschen. Jag tar på mej kläderna, eller tja, mina underkläder och Edwards stora t-shirt. Runt håret sveper jag en handduk och sedan går jag ut i vardagsrummet igen.

'Gud vilken snygg t-shirt!' säger Edward. 'Vart har du fått den ifrån?'

'Men ha-ha-ha Edward!' Jag ler mot honom och sätter mej i soffan brevid honom igen. Han ställer undan laptopen och ställer sej upp.

'Diss!' klagar jag och han skrattar. Han går in i garderoben.

'Jaha! Någon har tagit alla mina t-shirts så vad ska jag nu ha på mej!?' klagar han.

'Fan vad du ska retas!' klagar jag tillbaka. 'Fast det är klart, du kan få låna en tröja av mej om du vill!' Jag hör att flera klädesplagg reser ner på golvet och Edward sticker ut huvudet bakom dörren.

'Hm, jag kan ta en av Johns förresten..'

Jag skrattar.

'Men du?' säger han sedan.

'Ja?'

'Någon har rivit ner sjukt mycket kläder på golvet. Du får faktiskt hjälpa mej att plocka upp dom!' säger han oskyldigt och gör stora ögon. Jag skrattar ännu mer och börjar gå mot garderoben. Mycket riktigt, där inne ligger fullt av kläder på golvet. Vi börjar plocka upp dem samtidigt som vi bråkar med varandra. På skoj. Edward kastar tröjor på mej och jag kastar byxor på honom.

'Sch.' säger Edward och håller fingret för munnen. 'Jag tyckte jag hörde något..'

'MEN HALLÅ!?' hör vi någon som ropar utifrån korridoren. Det bankar på dörren. Vi går ut från garderoben och Edward tittar i det lilla kikögat på dörren. Han börjar skratta och vänder sej mot mej.

'Det är John och Clara!'

Jag börjar också skratta och öppnar dörren. Där står John och Clara med frukosten i handen och ser grymt sura ut.

'Vad har ni hållit på med!? Vi har stått här i minst fem minuter och ropat!'

John tittar konstigt mot garderoben. Jag och Edward tittar också bak. Garderobsdörren står öppen, lampan är tänd och det ligger kläder ända ut i vardagsrummet. Vi tittar på varandra också och kommer på att vi inte fixat till oss så bra i varken hår eller kläder. Jag har just duschat och har inte borstat håret än. Edward har inte gjort något alls med håret så han har morgonfrisyr. Jag har inga byxor, bara Edwards t-shirt. Och Edward har bara byxor, ingen t-shirt. Båda fattar vad det ser ut som vi gjort och vi börjar gapskratta. John och Clara tittar jättekonstigt på oss. Clara går förbi oss och ställer ner frukostbrickan på vardagsrumsbordet. Hon tittar in i garderoben.

'Jaha, här har det gått vilt till..'

Jag och Edward kan inte sluta att skratta.

'CLARA!' skriker jag av skratt. 'HAHA, DET ÄR INTE..' Jag skrattar så mycket att jag inte kan prata.

'Det är inte..?'

Vi lyckas sansa oss och slutar skratta.

'Asså Clara! Det är inte som det ser ut!'

'Nehej? Vad är det då..?' undrar John. 'Vad har ni gjort..?'

'Alltså,' säger Edward. 'Alla kläder låg på golvet för någon..'

'Hm, EDWARD rättare sagt' avbryter jag.

'Okej då, JAG, rev ner kläder på golvet. Då skulle Louise hjälpa mej att plocka upp dem. Men då blev det ett litet klädkrig..'

'Det ska man ju tro på!' retas Clara. 'Men kom nu! Vi äter, jag svälter här! Sen får ni faktiskt plocka upp alla kläder'

'Men SHIT vad du är tråkig!' säger jag och gör en ledsen min.